top of page
Anders Filipsson

Berättelse om ett liv

För ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet. Så lyder Svenska akademiens motivering när de ger Peter Handke nobelpriset i litteratur 2019. Och stormen bröt ut. Hans ställningstaganden för Serbien och Milŏsević i de Jugoslaviska krigen har gjort honom kontroversiell. Redan tidigare har Handke provocerat med sina verk, läderkläder och sitt långa hår. Han har skiftat åsikt och varit motsägelsefull i intervjuer. När Handke i sin trädgård utanför Paris på en presskonferens säger att det var ett modigt val att ge honom Nobelpriset träffade han dock tveklöst rätt. Handke gör sig bäst när han skriver vilket hans bok Berättelse om ett liv är ett strålande bevis på. Handke skriver

Handke blev euforiskt glad när han som 13-åring förstod att Bruno var hans styvfar
Maria och Bruno

om sin mors, Maria Siuts, liv som hon berövade sig själv i början av sjuttiotalet femtioett år gammal. Han gör det, sju veckor efter dödsfallet, som den skymningens mästare Daniel Pedersen nyligen utnämnde honom till i en kulturartikel i DN.

För ett eländigt liv är det som skildras och någon försköning av moderns liv kan inte skönjas. Man anar Handkes dokumenterade påverkan från Franz Kafka. Handke skriver i jagform och tar själv tar plats i biografin vilket gör skildringen mångbottnad. Hans egna känslor för modern gestaltas genom skrivarprocessen och vi tillåts komma Handke nära. I sitt nobeltal nämner Handke att moderns små berättelser under uppväxten varit avgörande för hela hans författarskap och vi förstår att han tappar fotfästet efter dödsbeskedet när han utan förklaring säger sig vara utom sig av stolthet över hennes självmord. Så självutlämnande tankar övertygar mig om Handke som en mycket uppriktig och hängiven författare.

 Berättelsen om Handkes slovenska mor Maria är historien om många begåvade kvinnor i början av Europas nittonhundratal vars resurser aldrig togs tillvara. 


Deras kamp för uppehälle, kamp för familjeliv, kamp för glädje eller om man så vill deras kamp för en mening i livet med livsfarlig resignation som följd. Berättelsen om Maria är också berättelsen om ett eget unikt liv. Men också oavsiktligt en berättelse om Peter Handke själv.


Berättelse om ett liv

Recensent       Anders Filipsson

Författare Peter Handke

Översättning Eva Liljegren

Originaltitel Wunchloses Unglück

Förlag Albert Bonnier

Utgivningsår 1972

Antal sidor 77

37 visningar0 kommentarer

Comments


bottom of page