Bockfesten av Vargas Llosa
- Anders Filipsson

- 18 juli
- 3 min läsning
Uppdaterat: 22 juli
Mario Vargas Llosa var peruan och levde mellan 1936 och 2025. Han fick sitt litterära genombrott på 1960-talet med romanerna Staden och hundarna och Det gröna huset. Vargas Llosa skriver med komplex och avancerad teknik – många röster, flera perspektiv och tidsförskjutningar utmanar läsaren. Han var starkt påverkad av den amerikanske författaren William Faulkner. Alla som läst Faulkners Stormen och vreden förstår att Vargas Llosa förväntar sig läsarens fulla uppmärksamhet. Åtminstone delvis omläsning krävs för att ta in den mångfacetterade romanen Bockfesten.
Ramberättelsen är en skildring av diktaturen i Dominikanska republiken som började med Raphael Trujillos maktövertagande 1930 fram till hans fall 1961. Ramberättelsen är autentisk men för att gestalta känslor och människors tankar använder han sig av fiktion för att utforska förtrycket av människor både inom och utanför maktens centrum och både under pågående förtryck och efter diktaturens fall. Han låter oss tränga ner under ytan på till synes välfungerade människor med djupa sår och traumatiserade själar.

Vargas Llosa använder tre perspektiv för att blottlägga Trujilloregimens konsekvenser. Varje perspektiv beskrivs i var tredje kapitel. Den mest rörande berättelsen tillhör Urania, dotter till en av diktatorns mest lojala hantlangare. Hon berättar i romanens nutid när hon minns det bottenlösa sveket som hennes förvirrade pappa begick under stark påverkan från diktatorn. När fadern offrar sin älskade dotter genom att undertrycka sina normala känslor visar Vargas Llosa förtryckets förmåga att behärska och förvränga människors sinnen.
Urania berättar om sitt skadade liv framför sin stumme och döende far. Läsaren förstår att fadern successivt kan föreställa sig skadan han åsamkat Urania. Hon kommer aldrig att kunna förlåta eller leva ett normalt liv. Gestaltningen att låta läsaren förstå genom den hjälplöse fadern är kraftfull.
I ett annat perspektiv följer vi diktatorns sista dag berättad genom hans egna tankar fram till mordet på honom. Skildringen är så detaljerad att den väcker både vämjelse och avsky men också en insikt i hur tomt och meningslöst ett förtryckarliv är, när till slut förödmjukelse är det enda återstående nöjet. Och förödmjukelsens ABC kan Raphael Trujillo till fulländning. Det tredje perspektivet tillhör konspiratörerna. Här låter Vargas Llosa oss förstå hur skuld och rädsla styr en diktaturs befolkning mot underkastelse. Skulden är ständigt närvarande, varför gör jag inte motstånd? är en bärande fråga i perspektivet. Vargas Llosa gestaltar ambivalensen mellan motstånd och medlöperi genom en rad karaktärer.
Vi ser det bl. a när en av Trujillos generaler, som tillhör konspiratörerna och svurit att underlätta maktövertagandet, blir handlingsförlamad. Vargas Llosa kontrasterar den handlingsförlamade konspiratören med kraften hos President Balaguer, en av Trujillos förtrogna, men som under störtandet av regimen byter sida eller kanske rättare anpassar sig och på det sättet möjliggör nationens frigörelse. Konspiratören har blivit förnedrad av Trujillo under många år. Hans moral har raserats medan den mer förhärdade presidenten med bibehållen integritet har kraft och mod att välta regimen över ända.
Något måste också sägas om Vargas Llosas val att blanda fiktion med verklighet. Särskilt som vi lever i en tid där allsköns dagböcker och krav på autenticitet tycks trumfa allt.
Så här säger författaren själv om sitt val att blanda fiktion och autenticitet: "Det är en roman, inte en historiebok, därför har jag tagit mig många, många friheter. Jag har respekterat de grundläggande händelserna, men jag har bytt och ändrat många detaljer med avsikten att göra historien mer övertygande och jag har inte överdrivit."
Så är t ex Uranias historia är inte autentisk men sann för tusentals unga flickor i Trujillos diktatur. Vargas Llosa ger liv och känsla åt ett historiskt skeende. Fakta om Dominikanska republiken finns i historieböckerna men romanen frilägger rädslan, skammen och tystnaden.
Länge leve romanen!
Betyg; 8 av 10
Titel: Bockfesten
Recensent Anders Filipsson
Författare Mario Vargas Llosa
Översättning Peter Landelius
Förlag Norstedts
Utgavs fösta gången 2000 och på Svenska 2010
Antal sidor 480









Kommentarer