Den sista gåvan är en roman av Abdulrazak Gurnah. Abdulrazak Gurnah är född 1948 i Zanzibar (Tanzania), men flydde 1967 till Storbritannien. Han har undervisat i litteratur och engelska vid Universitetet i Kent. Han är Nobelpristagare i litteratur 2021.
Det här är en berättelse om en familj. Ett relationsdrama kring en familj där det förflutna spelar en stor roll. I centrum står fadern och mekanikern Abbas. Han lever i Norwich tillsammans med sin hustru, Maryam. Tillsammans har de två vuxna barn, Hanna (Anna) och Jamal. De träffades på Boots i Exeter. Bara en sån sak. Ganska alldagligt.
Romanen börjar med att Abbas på väg hem från arbetet en dag drabbas av en stroke. Vi får en detaljerad beskrivning av förloppet. Han får svårt att tala och han känner att slutet närmar sig. Han bestämmer sig för att för första gången berätta om sin uppväxt i Zanzibar för sin fru och sin familj. Han har under hela sitt vuxna liv dolt sin skam och sina lögner över uppväxten för sin familj. På barnens frågor om Abbas ursprung glider han undan med att han är en ”apa från Afrika” vilket retat barnen.
Perspektiven glider mellan familjemedlemmarna, föräldrar och barn samt deras upplevelser och hur de alla påverkas av känslan av att inte höra hemma, att ständigt leva i ett utanförskap. För även Maryams ursprung är en hemlighet. Hon är ett hittebarn. Ingen vet vem hennes biologiska föräldrar var. Varför rymde hon från fosterföräldrarna? Varför kände hon sig förödmjukad? När hon och Abbas rymmer från fosterföräldrarna känner hon en stor lättnad.
Främst är det Abbas som känner skam och är skuldtyngd gentemot den familj som han övergav i Zanzibar. Genom att tiga låtsas han att det han känner sig skyldig för egentligen inte har hänt. Uppbrottet från ett hemland gör det möjligt att berätta en annan historia om sig själv och sitt liv, man kan utesluta sådant man inte tycker om. Man kan förstå att hans flykt från hemlandet fötts ur en otrygghet och djup skam. Han vågar inte lita på någon. Han känner sig lurad även av den egna familjen.
Anna försöker skapa något eget. Hon står inte ut med allt smussel och hyckleri avseende föräldrarnas bakgrund. Hon försöker leva ett brittiskt liv med en vit man från en brittisk familj. En familj som dock hanterar henne arrogant och nedsättande. Hon orkar inte riktigt med den familjen och inte heller den egna familjen när alla hemligheter kommer upp i ljuset.
Jamal däremot tar faderns avslöjanden med lite mer ro. Han möter en kvinna vars familj är invandrad från Italien, vilket på en gång ger ett samförstånd. Han börjar skriva på en novell som ska heta ”Apan från Afrika”, ännu ett invandrartema som han säger.
Romanen befolkas av personer som tiger om avgörande händelser eller handlingar. Maryam växer i auktoritet och utvecklas alltefter som romanen framskrider. Det är intressant hur han beskriver utanförskapet och hur det går i arv men också hur man kan försöka göra något åt det.
Den sista gåvan
Recensent: Johan Sääf
Författare: Abdulrazak Gurnah
Översättning: Helena Hansson
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Utgivningsår: 2011
Antal sidor: 285
