Pölsan är en roman av Torgny Lindgren. Lindgren debuterade 1965 med diktsamlingen Plåtsax, hjärtats instrument. Senare övergick han till att skriva romaner. I sina romaner finns ofta en biblisk underton och även en del från hans uppväxt i Västerbotten. Han satt som ledamot i Svenska Akademien från 1991. Han var flerfaldigt prisbelönt och har bland annat fått franska "Prix Femina" 1986. Han dog 2017 och ligger begravd i Rimforsa i Östergötland.
Romanen Pölsan är till sin form en enda lång notis. Den påbörjas av en notisskrivare, som är romanens berättare, år 1947. Notisen han skriver handlar om en märklig tysk som kommit till byn. Det är egentligen Martin Bormann, nazistledaren som i krigets slutskede gått under jorden och tagit sig till Sverige. Han har lärt sig svenska. Ja, han bryter till och med på östgötska. Han kallar sig nu Robert Maser och betecknar sig som textilhandlare. Notisskrivandet avbryts av att det kommer ett brev från chefredaktören som innehåller en uppsägning. Chefredaktören har nämligen upptäckt att de notiser som skickats in i huvudsak varit rena fantasier och överhuvudtaget aldrig hänt. Han blev förbjuden att skriva mer av chefredaktören. Senare, efter dennes död, fullföljer han den notis han påbörjat 1947.
Genomgående tema är de olika sätt som alla i de olika byarna är drabbade av den stora folksjukdomen, lungsoten. Många dör, men några blir även immuna. Detta gäller till exempel byns skollärare som ofta påtalar detta. Förhållandet till sjukdomen skildras dock med en viss humor. Förhållandet till lungsoten som representerar döden och pölsan som i detta fall representerar livet är romanens teman. Att hitta den bästa, den slutgiltiga pölsan är byns skollärare och textilhandlarens mål. De åker runt på en motorcykel med namnet Diamant och avsmakar pölsa på olika orter. En dag hittar man Ellen från Lillsjöliden. Hon är njutningen och döden förkroppsligad. Ful och oemotståndlig gör hon den godaste (och i mitt tycke den äckligaste) pölsan av dom alla. Den får även ödesdigra konsekvenser för de två kamraterna.
Det är en djupsinnig och rolig berättelse. Den är fylld med fantasi. Pölsan, denna blandning av lungor, hjärtan och andra gamla djurdelar, är definitivt ingenting för äckelmagade läsare.
Pölsan
Recensent: Johan Sääf
Författare: Torgny Lindgren
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2002
Antal sidor: 106
Comments