Vargarna från evighetens skog är en roman av Karl Ove Knausgård. Karl Ove Knausgård, född 6 december 1968 i Oslo, är en norsk författare. Han är främst uppmärksammad för sin romansvit Min kamp, vilken översatts till 35 språk och bara i Norge sålts i över 500 000 exemplar. År 2019 tilldelades han Svenska Akademiens nordiska pris.
Romanen utspelar sig både i Norge och Ryssland. Huvudpersonerna är två. Syvert från Norge och hans halvsyster Alja eller Alevtina från Ryssland. Syverts far har haft en rysk älskarinna och tänkt skilja sig precis innan han dör i en bilolycka. Syvert som just slutat lumpen och letar efter ett jobb hittar brevkorrespondens mellan fadern och Aljas mor. Han skriver till Aljas mor, men hon har just dött och det är Alja som få brevet. Sen dröjer det innan de möts.
Berättartekniskt finns det några bifigurer som fått egna kapitel och som det tar ett tag att få in i handlingen. Romanens titel som jag tyckte var lite knepig är ett citat av den ryska poeten Marina Tsvetajeva: ”Hur vi än föder vargen – sneglar den alltid åt skogen. Vi är alla vargar från evighetens skog”. Insprängd i romanen finns ett kapitel som skrivits av en av dessa bifigurer, nämligen Vasilisa Baranov. Kapitlet heter Evighetsvargarna. Greppet är lite originellt. Känns dock lite tveksamt. Men det är ändå ett sätt att bryta berättelsen och få in ett nytt perspektiv. Kapitlet handlar bland annat om den ryska filosofen Nikolaj Fjodorov och hans tankar om evigt liv och återuppståndelse. Det märks att Knausgård gjort sin research. Det här temat med död och återuppståndelse dyker upp på några andra ställen i romanen. Bland annat en chaufför (Jevgenij) som transporterar nedkylda döda till en utsedd förvaringsplats. När han lastar av containrarna tycker han att det knackas inifrån en av containrarna. Möjligtvis en död som inte är död? En stjärna på himlen som man inte sett tidigare som förebådar att ingen kommer att dö. Lite Fantasy ska det vara, även om det inte är ett framträdande tema i boken. Det finns även med i Alevtinas funderingar kring sitt doktorandprojekt. Bland annat kring mykorrhiza, som innebär samspelet mellan svampar och träd. Funderingar kring trädens funktion och om de kommunicerar med varandra. Det är intressant med dessa speciella utflykter från grundberättelsen, men samtidigt förstår jag varför boken har blivit närmare 800 sidor. Den kunde kortats ner.
Vargarna från evighetens skog
Recensent: Johan Sääf
Författare: Karl Ove Knausgård
Översättare: Staffan Söderblom
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2022
Antal sidor: 778
